Alla typer av påfrestningar på vår kropp får konsekvenser på sikt. Dessa påfrestningar räknas som stress. ALL form av stress oavsett om den är psykologisk, fysiologisk, metabol eller miljöorsakad påverkar exempelvis våra binjurar och ges då slarvigt uttrycket ”binjureutmattning” när stresspåslaget blivit för kraftigt för kroppen att hantera.
Binjurar
Våra binjurar är hormonproducerande körtlar som sitter på den yttersta övre spetsen på våra njurar. Till storleken är dom inte större än valnötter. Trots sin ringa storlek producerar dessa körtlar ett antal viktiga hormoner.
Våra binjurar består av en yttre och en inre del. Den yttre delen är binjurebarken och den inre delen är binjuremärgen. Nedan anges vilka hormoner de olika delarna producerar:
Binjurebarken (cortex)
• producerar kortikoider i form av aldosteron, kortisol och könshormoner

Könshormoner:
o DHEAs (100% män/kvinnor)
o DHEA (80% män/kvinnor)
o Androstendion (<10% män/50% kvinnor) o Testosteron (<5% män/25% kvinnor) Binjuremärgen (medulla) • producerar katekolaminer i form av adrenalin/epinefrin och noradrenalin/norepinefrin Kortisolet är ett av de viktigaste stresshormonerna och därför begränsas detta inlägg till att vidareutveckla kring detta hormon. HPA-axeln och kortisol HPA-axeln är vår så kallade stressaxel, vilken hanterar kroppens stressrespons. Det handlar alltså inte om en ”binjureutmattning”, utan HPA-axeln som helhet. Den består av återkommande interaktioner (feed-back-system) mellan hypotalamus, hypofysen och till sist binjurarna. Man kan tycka att kroppen först borde processa stressresponsen i hjärnan, utifrån ett logiskt perspektiv, men så är alltså inte fallet. Binjurarna får istället ta konsekvenserna även om vi rent logiskt sett inte skulle kalla viss påverkan för stress. Nedan illustreras en förenklad version av hur en stressrespons går till i kroppen: ”Stressprocessen” 1. Kroppen beslutar sig för att starta en ”stressprocess” => signalerar till HPA-axeln
2. HPA-axeln – hypotalamus producera hormonet CRH
3. HPA-axeln – CRH stimulerar hypofysen att producera hormonet ACTH
4. HPA-axeln – ACTH stimulerar binjurarna att producera hormonet kortisol
Slutprodukten kortisol har många funktioner i kroppen, bland annat relaterat till:
• blodtrycket
• blodsockerbalansen
• vakenhet/sömn
• immunförsvaret
Om kroppen, av en eller annan anledning, befinner sig en längre tid i ovanstående ”stressprocess” kommer kortisolproduktionen inte längre att kunna upprätthållas. Symtom såsom yrsel, låg energi, trötthet, sömnstörningar, sockerbegär, humörsvängningar, viktuppgång etc börjar uppträda. För kännedom har binjurarna, och speciellt kortisolet, även en tät sammankoppling med sköldkörteln och dess funktion.
Misstänker du en hormonobalans i kroppen finns det olika sätt att mäta detta på. Fråga din terapeut om råd. Detta inlägg fokuserar på vad en hårmineralanalys kan ge för svar gällande dina binjurar.

Hårmineralanalys
Nivåerna av natrium och kalium i en hårmineralanalys visar binjurefunktionen generellt.
”Binjureutmattning” indikeras genom låga nivåer av natrium och kalium i jämförelse med kalcium och magnesium. Detta brukar förekomma ofta hos den långsamma ämnesomsättaren. Det omvända gäller för den snabba ämnesomsättaren som då indikerar en hög binjureaktivitet.
Förhållandet mellan natrium och kalium ger ytterligare information och indikerar vissa tillstånd. Ett högt natrium i förhållande till kalium visar på en akut stressituation och en början till ett inflammatoriskt tillstånd. Detta ger också en ökad aldosteronutsöndring från binjurebarken. I motsats, det vill säga ett lågt natrium i förhållande till kalium, visar mineralförhållandet på ett nedbrytande/katabolt tillstånd. En ökad utsöndring av glukokortikoider, bland annat kortisol, sker från binjurebarken. Detta ses många gånger i en utmattningsfas från stress.
En hårmineralanalys mäter också tendenser kring sköldkörtelns funktion med tanke på dess täta sammankoppling till binjurarna.
För tidigare blogginlägg som tangerar ovanstående, besök gärna hårmineralanalysen.se.
Va rädd om dig & dina binjurar,
Christin

Källor:
Watts, Dr L. David. 2013. Spårämnen och andra livsnödvändiga ämnen, Klinisk tillämpning av hårmineralanalys. Ösmo: Nässlor & Nypon.
Wilhelmsson, Peter. 2007, 2011. Näringsmedicinska Uppslagsboken. Örtagårdens Bokförlag.
Jones, Carrie. ND, MPH. 2017. DUTCH Hormones, utbildningsmaterial.

Inga resultat hittades

Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.

Andra spännande produkter

[products ids=”8240, 12820, 14740, 8244, 13216, 16972″ columns=”3″]