Cirka 450.000 svenskar är diagnostiserade med någon form av diabetes. Utöver detta finns det ett mörkertal, då många har sjukdomen utan att veta om det. Diabetes typ 2 står för ungefär 85-90% av denna siffra, vilket ligger till grund för inriktningen i detta blogginlägg.

Diabetes
Diabetes är indelat i fyra kategorier; diabetes Typ 1, diabetes Typ 2, LADA och graviditetsdiabetes. Den gemensamma nämnaren är ett för högt blodsocker. Ett högt blodsocker kan medföra andra problem för kroppen om det inte åtgärdas.
I bukspottkörteln produceras hormonet insulin, som reglerar ett för högt blodsocker. När insulin- och glukosnivåer gör kraftiga svängningar befinner man sig ett förstadie till att utveckla diabetes. När kroppen till slut inte kan kompensera för dessa svängningar, när individen saknar förmågan att producera insulin i den mängd som krävs, är diabetes ett faktum!

Diabetes typ 1 innebär att kroppen inte bildar insulin alls. Diabetes typ 2 innebär att kroppen har förmågan att producera insulin, men inte i tillräcklig mängd för att sänka ett för högt blodsocker. LADA är en form av Diabetes typ 1, men av autoimmun karaktär. Graviditetsdiabetes påminner mer om Diabetes typ 2, där känsligheten för insulin under graviditeten blir mindre. Kroppen måste då öka sin insulinproduktion. Lyckas inte kroppen tillverka insulin i tillräcklig mängd, leder detta till ett för högt blodsocker.

Vanliga symtom vid Diabetes typ 2
Diabetes typ 2 utvecklas långsamt och ger inga eller diffusa symtom. Detta är en av anledningarna till ett stort mörkertal. De klassiska symtomen är annars:
• ökad törst
• ökad urineringsfrekvens/mängd
• viktminskning
Ytterligare symtom kan vara trötthet, suddig syn, underlivsklåda (kvinnor) och upprepade urinvägsinfektioner.

Metabolt syndrom och diabetes typ 2
Diabetes typ 2 ska inte ses som ett isolerat begrepp utan är en del av flera andra funktionsrubbningar i kroppen. Metabolt syndrom är ett samlingsnamn för ett antal faktorer som ökar risken för att utveckla diabetes samt hjärt- och kärlsjukdom. Det finns olika sätt att definiera metabolt syndrom, men man tittar bland annat på faktorer som bukfetma, förhöjda triglyceridnivåer, obalanserade HDL-/LDL-nivåer, insulinresistens och ett förhöjt blodtryck.

Det finns studier som antyder att insulinresistens är den gemensamma nämnaren för de enskilda komponenterna ovan, vilket har gjort att metabolt syndrom tidigare också har kallats för insulin resistens syndrom. Insulinresistens innebär att effekten av kroppens insulin är sämre än normalt.

Det finns många anledningar till metabolt syndrom. Faktorer avseende DNA, livsstil, neuroendokrin och immunologisk status är exempel på sådana. Vidare bidrar dessa faktorer till obalanser i näringsstatus och ämnesomsättning. Det vore därför rimligt att anta att metabolt syndrom kan påverkas avsevärt i positiv riktning med hjälp av att komma tillrätta med dessa obalanser. Att påverka en individs näringsobalanser parallellt med bland annat dom klassiska förändringarna kosthållning, motion och viktminskning bidrar till ett mycket bättre resultat.

Hårmineralanalys vid diabetes typ-2
Patofysiologin kring diabetes är väldigt komplex och kommer inte att fördjupas nämnvärt i detta blogginlägg. Emellertid är det väl känt att en försämring i de endokrina systemen som omfattar hormoner från hypotalamus, hypofysen, binjurar, sköldkörtel, bisköldkörtlar, gonader, D-vitamin och endokrina funktioner beträffande fettceller bidrar till insulinresistens och därefter diabetes.

Då mineralmönster speglar den neuroendokrina processerna, är en hårmineralanalys på så sätt ett bra verktyg som kan användas för att upptäcka obalanser i näringsstatus och endokrina funktioner.

Hårmineralanalyser från Trace Elements indikerar diabetes typ 2 både i snabba och långsamma ämnesomsättare. De flesta individer är långsamma ämnesomsättare, och denna ämnesomsättningstyp har också mest observerats med Diabetes typ 2, vilket bidrar till att vi fördjupar oss i just denna ämnesomsättningstyp.

Insulinresistens kopplat till mineralmönster vid långsam ämnesomsättning
En individ med långsam ämnesomsättning har ofta en päronformad figur, där fettdepåer återfinns på höfter och lår. Denna kroppsfigur påverkas av bland annat insulin, bisköldkörtelhormon (PTH) och östrogen.

Mönster vi ofta ser vid en långsam ämnesomsättning är ett högt Kalcium (högt Ca), ett högt Magnesium (högt Mg) och ett högt förhållande mellan Kalcium/Magnesium (högt Ca/Mg). Detta indikerar en ökad bisköldkörtelaktivitet, även en ökad D-vitaminaktivitet, vilket också är tecken på ökad insulinproduktion och insulinresistens. Mönstret associeras då också med hyperinsulinism (högt insulin i blodet), vilket dessutom ger hypoglykemi (lågt blodsocker). Utöver detta ses också ett lågt värde av krom. Brist på krom har visat sig öka insulinbehovet, då krom möjliggör cellerna att ta upp och utnyttja glukos. Vidare är koppar och östrogen tätt sammankopplade. När dessa finns i överskott anses de också vara diabetogena. Ett ökat vävnadskoppar i en hårmineralanalys indikerar därför en insulinstimulering.
Indikerar ditt hårmineralanalyssvar en tendens till insulinresistens och diabetes typ 2, finns det också ett skräddarsytt kosttillskottsprogram i analysrapporten avsett för att balansera upp dina näringsobalanser, parallellt med övriga förändringar som du måste göra.

För tidigare blogginlägg som tangerar ovanstående, besök gärna hårmineralanalysen.se.

Vid pennan,
//Christin

Källor:
Watts, Dr L. David. 2013. Spårämnen och andra livsnödvändiga ämnen, Klinisk tillämpning av hårmineralanalys. Ösmo: Nässlor & Nypon.
Watts, Dr L. David. 2007. Newsletter Volume 17, January-April 2007, Metabolic Syndrome X – As defined through Hari Tissue Mineral Analysis (HTMA) Patterns. Trace Elements, Inc.
Diabetesförbundet. 2018. www.diabetes.se

Inga resultat hittades

Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.

Spännande produkter

[products ids=”12820, 13216, 7544, 1540, 13679, 15576″ columns=”3″]