Amalgam innehåller en blandning av cirka 50 procent kvicksilver (Hg) och flera andra metaller. Under 1900-talet användes amalgam flitigt som tandlagningsmaterial, trots dess giftighet. Frisättning av kvicksilver från amalgamet ökar vid belastning av fyllningarna, dessutom markant om du exempelvis tuggar tuggummi. Därefter sprids metallen via blodet till resten av kroppen. Oavsett om man har kvar sina amalgamfyllningar eller inte, kan kvicksilvret orsaka diverse symtom. Förutom amalgam, är fisk och vacciner också vanliga källor till kvicksilver.

Vanliga symtom
En kvicksilverbelastning kan ge allmänna symtom som man många gånger tror är kopplat till något helt annat.

Vanliga symtom är exempelvis sömnlöshet, yrsel, onormal trötthet, allmän svaghet, depression, skakningar, aptitlöshet, minnesluckor, nervositet, skygghet, huvudvärk, koordinationssvårigheter, hudproblem, domningar, stickningar eller krypningar i läppar och fötter, förlust av syn och hörsel (tillfälliga) samt känslomässig instabilitet.

Vet man med sig att man har eller har haft många amalgamfyllningar, samt upplever några eller många av ovanstående symtom, kan det mycket väl röra sig om en kvicksilverförgiftning.

Lagring i kroppen

Kvicksilver ansamlas i bland annat nedanstående organ:
• Njurarna
• Levern
• Tarmfloran
• Sköldkörteln

Kvicksilver ansamlas i långt fler organ än ovanstående. De ovanstående hänför sig emellertid till de problemområden, inte enbart kopplat till kvicksilver, som jag ser ofta i rollen som näringsterapeut.

Själva lagringen av kvicksilver sker i cellmembranen. Där sker en kemisk reaktion i form av oxidering, vilket skapar så kallade fria radikaler. Fria radikaler är naturligt förekommande, en slags biprodukt från olika processer i kroppen, men ska inte finnas i allt för stor mängd. Dessa fria radikaler kan skada cellerna, inklusive vårt DNA/arvsmassa. Förvaret mot fria radikaler är så kallade antioxidanter, som finns ibland annat i frukt och grönsaker.

 

Negativ påverkan på kroppen
En kvicksilverbelastning kan få MÅNGA konsekvenser. Här kommer några exempel, kopplat till ovanstående organ.

Ser vi till kroppens främsta avgiftningsorgan, det vill säga njurarna och levern, hindras ett antal enzymer relaterade njurfunktionen att göra sitt jobb. I levern sätts regleringen ned av aminosyran cystein, skapar svaveloxidation och minskar glutation (sammansättning av tre aminosyror). Utan att i detalj fördjupa oss, får detta som följd en nedreglerad avgiftningsförmåga i kroppen.

Gällande tarmfloran skadar kvicksilver tarmens endotelceller och mikrovilli, som är nödvändiga för en optimal matsmältning. Miljön som metallen bidrar till i tarmen, gynnar dessutom en tillväxt av den vanliga bakterien Helicobacter Pylori samt svampsorten Candida samtidigt som den goda bakterietillväxten missgynnas. Detta leder då till en så kallad tarmdysbios, det vill säga en obalanserad tarmflora. Återkommande infektioner av bakterien och svampen kan således hävas, på ett mer effektivt sätt, genom att reducera kvicksilvermängden i kroppen.

Sköldkörteln i sin tur är starkt beroende av selen. Selen är en antagonist till kvicksilver, vilket gör att ett kvicksilveröverkott har en negativ effekt på din selenstatus. Följaktligen kan man drabbas av sköldkörtelproblematik, där orsaken inte är relaterad till själva sköldkörteln.

Hårmineralanalys
En hårmineralanalys mäter kvicksilver. Oavsett höga eller låga värden i analysen kan man ha symtom. Förhöjda värden tyder alltid på en problematik. Låga eller bristande värden bevisar däremot inte motsatsen.

Kvicksilver stör nämligen transport och utsöndring av mineraler, bland annat koppar (Cu). Detta kan ge höga kopparvärden, som maskerar en kvicksilverbelastning, i analysen. Oavsett mätvärde på kvicksilver visar analysen om du har tillräckligt med andra mineraler som skyddar gentemot kvicksilver, bland annat järn (Fe), selen (Se), zink (Zn) och svavel (S).

Tänk på att efter en genomförd balansering med näringsämnen, rekommenderade kosttillskott i analysen, kan värdet på kvicksilver i en omanalys vara högre än vid föregående analys. Gå därför alltid igenom ditt hårmineralanalyssvar med en terapeut, som kan förklara varför mineralstaplarna ser ut som dom gör.

För tidigare blogginlägg som tangerar ovanstående, besök gärna hårmineralanalysen.se.

Vid pennan,
//Christin

Källor:
Wilhelmsson, Peter. 2007, 2011. Näringsmedicinska Uppslagsboken. Örtagårdens Bokförlag.
Watts, Dr L. David. 2013. Spårämnen och andra livsnödvändiga ämnen, Klinisk tillämpning av hårmineralanalys. Ösmo: Nässlor & Nypon.

Inga resultat hittades

Sidan du begärde kunde inte hittas. Försök förfina din sökning eller använd navigeringen ovan för att lokalisera inlägget.

Relaterade produkter

[products skus=”4-155, 4-190, 5-116, 5-157, 10-310, 10-322″ columns=”3″]